En blogg om.....

...att umgås med hästar, min dagliga träning, tankar och reflexioner.

söndag 25 september 2011

Lite bettfunderingar......

En avslappnad Liza före ridning. Hästar ska kunna slappna av när man hanterar dem. Det är först uppsuttet man vill ha energi och framåtanda.
Jag har sänkt Lizas bett ett hål och så har Lizas matte plockat bort nosgrimman. Nu har bettet endast kontakt med mungipan. Många rider med alldeles för korta sidostycken och det kan skada hästen i munnen.

Här kommer några valda citat från hästtandläkare Christian Haglund.

"Ett väl anpassat bett ska ligga i ett viloläge i munnen när du inte tar i tyglarna. Det är först när du kräver något av hästen/ tar i tyglarna som hästen ska påverkas och du få önskad reaktion."

"Ett exempel på detta är alla dessa för korta sidostycken. Längden på detsamma ska vara så att bettet kommer just i mungipan. Kontakt med mungipan utan att bettet trycks upp och in mellan tänderna."
"De allra flesta hästar fungerar väl på ett ledat bett. Att föredra är ett 3- delat. Det ligger mer naturligt över tungan och ner över lanerna. Ett sådant bett ger ett fördelat tryck över tungan och lanerna. Att tänka på är att välja ett lagom långt och tjockt bett. Är det för långt kommer hästen få knipskador på insidan av mungiporna och en häst som frenetiskt biter i bettet. Är det för tjockt kommer hästen att gapa då bettet inte får plats. Använd hellre ett smalare än ett tjockare bett. Visserligen är det skarpare men det får plats."

"Se till om möjligt att bettet har fasta D-ringar. Det gör att hästen inte kan få knipskador på utsidan av mungipan."
"Är bettet för långt får hästen knipskader inne i munnen. Hästen skyddar sig då med att suga in bettet och bita tag i det. Med tiden blir det ett nedslipat mellanrum och då alltså ännu lättare att bita tag i bettet. MÅNGA hästar går med för långa bett!"
"Många ryttare har för korta sidostycken och pressar på detta vis in bettet mellan tänderna. Självklart biter hästen då tag i bettet. Har du betslat på detta vis får du dina "2 veck i mungipan", fast av fel anledning. Börja med att sänka/justera sidostyckena, så att bettet ligger i viloläget! Därefter tar du med ett finger i bettringen och sträcker bettet i munnen så att det ligger rätt/rakt över tungan. Se till så att bettringen ligger intill på motsatt sida utan att pressas in i munnen. Om du då får ut ett överskott på andra sidan är bettet så här mycket för långt."

"Aachen nosgrimma stänger hästens mun men samtidigt ligger remmen framför bettringarna och pressar bettet mot kindtänderna. Har hästen redan för långt bett får hästen det ännu enklare att bita fast."
"Du ska sträva mot en så enkel och skonsam betsling som möjligt."

Vill du läsa hela artikeln så hittar du den här http://www.hästprodukter.se/

Idag hade jag planerat att värma upp i skogen och avsluta på ridbanan men Liza var sååå duktig att jag fick hoppa över ridbanan och skritta hem.
Hon har lite svårt att "släppa" i munnen och ligga kvar i form. Problemet är att jag då tenderar att fastna i "plockande" med handen. Jag måste arbeta mer med att flytta henne i sidvärtsrörelser för att kunna påverka hennes kropp och på så sätt få henne att "lossa" i handen och slappna av. Det gäller att våga "släppa fram" handen trots att det inte känns riktigt hundra.
- Usch vad svårt det är med tajmingen! Men får man inte till den så fungerar det inte.
Jag låtsades att jag inte hade några händer och koncentrerade mig endast på var Lizas fyra ben var någonstans och försökte påverka dem. När alla ben var där jag ville ha dem "släppte" jag fram händerna och Yes! Liza var kvar i form och jag började kunna påverka takt och tempo med magmuskler och tanke.
Häftigt! Liza var så bra i traven att jag begärde galopp. När jag tänkte "långsammare, långsammare, långsammare......." samlade Liza ihop sig och på signal gjorde hon en riktigt bra övergång till trav.
Härliga häst! Det blev massor av klappar och lång tygel hem.
Ridbanan får vänta till en annan dag.......

1 kommentar:

Evisen sa...

Åh vad härligt att du fick ett sådant svar av Liza! Förstår att du hoppade över ridbanan!

Dessa ben.... *suck* men vi ger oss inte!!

Ja bett är verkligen svårt. Det tog tid innan jag hittade ett som Figge gillade, ett tre-delat av järn och koppar gillar han skarpt. Och såklart sina bettlösa :o)