Premiär för barbackatur!

Liza, Herkules och Röde i sommarhagen

Idag var det dags att prova Liza barbacka. Det passar ju bra när vi ska skritta. Liza är en så pass okomplicerad individ att det kändes säkert att prova idag. Dessutom verkar hon skön som en fåtölj att sitta på. Det finns många fördelar med att rida barbacka. Man känner var man har hästen. Det är svårare att fuska. Man tränar sin balans. Det är lättare att känna av vilken inverkan hjälperna har. I min jakt på minimala hjälper kommer det att bli ovärderligt att rida barbacka emellanåt.

Liza var mycket mjukare idag. Vi arbetade med att jag ska kunna plocka upp tygeln utan att hon blir spänd. Jag försökte också flytta undan henne genom att bara använda mina ljumskar. Liza försökte komma undan genom att peta mig åt sidan. Genom att använda indirekt och direkt tygeltag kom jag åt henne. Wow vilka fina öppnor hon gjorde.....
Vi tog en tur till tallarna och snirklade runt.....här avslöjade barbackasitsen genast mina brister. Jag kunde korrigera mig och Liza började "dansa" mellan tallarna. Otroligt vilken snabb och vändbar häst! Det märks att hon är några nummer mindre än Frisse och Ronja. Avlutningsvis fick vi till en skritt med riktigt bra energi och Liza var väldigt uppmärksam på min sits. Mycket nöjd gav jag Liza långa tyglar på vägen hem......

Skrittövningar....

Idag blev det ett kortpass på volten. Liza var ganska stel i början. Hon höjde huvudet och spände sig så fort jag tog tyglarna.
Jag vill ju gärna bara mjukt kunna "plocka" ihop hästen när jag tar tyglarna. Men där är vi inte ännu. Jag började med att skritta på stora volter. Sedan flyttade jag henne sidvärts åt båda håll utan krav på ställning och böjning. Jag ville bara att hon skulle följa med. Ryggningarna gick även de trögt men de var raka! Se där, här har kiropraktorn gjort nytta. Mot slutet av passet fick jag bättre bjudning i ryggningarna. När Liza var uppmjukad gjorde vi bakdelsvändningar och framdelsvändningar. Då lossade det både här och där och Liza fick upp ryggen och steget blev mycket bättre.
Liza frustade och sökte sig framåt-nedåt när jag lät henne länga på halsen. Med det var jag nöjd.
Vi ska inte ta i för hårt nu när muskler ska byggas upp igen.
Mannen bredvid var med och tog lite bilder.....nyttigt! Mina ben spretar åt alla håll fast jag tror att de hänger rakt ner. Dessutom fäller jag handen.......jag som arbetat så mycket med tummen ut.
En positiv sak är dock att jag sitter mitt över hästen på alla bilderna......alltid något!

Equiterapeut

Det blev ingen Liza idag. Hon har träffat equiterapeuten som konstaterade att hon hade ett snett bäcken. Inget vi kunde "rida bort" således. Idag har hon blivit behandlad och så ska hon få starta så smått med skritturer i två veckor. Sedan ska vi öka på med travsträckor och om någon månad lite galopp.
Equiterapeuten trodde att det skulle räcka med en behandling om vi trappade upp träningen långsamt. Så skönt! Jag räknar med att Liza är igång som vanligt igen efter min semester i slutet av augusti.
Det ska bli roligt att få känna hur hon är egentligen......antagligen lika lätt, svängbar och lyhörd som andra araber jag ridit.


Glad arab........Cesoraya på sommarbete!

Lösgörande.....

Idag vände Liza och gick när jag kom. Jag tror att jag har fått rollen som den krävande människan i hennes värld just nu.
Det var inga problem att hämta henne dock. När jag väl kommit upp var hon småstressad och ville bestämma tempot själv. Jag red iväg mot ängen men eftersom hon var så okoncentrerad så ändrade jag strategi och tog en annan stig istället. Där arbetade vi med att plocka upp tygeln lugnt och försiktigt i skritt. Liza fick länga sig och korta sig. Eftersom hon gärna ville "ligga på" så särade jag på händerna något och började arbeta henne sidledes i öppnor och slutor med varierad böjning. Hon fick även göra sidepass och skänkelvikningar. Till slut släppte hon där fram så vi kunde börja jobba.
När hon väl koncentrerade sig fick jag till ett par bra halvhalter så att hon kom under sig mer och då blev även traven bättre.

Kvällstur....

Det är skönt att man kan uttnyttja kvällarna för ridning så här års. På vintern är det så stressigt att hinna rida innan mörkret faller.
Ridvolten är nymålad och klar men så här års vill jag rida ut....
Det är vintertid man vill ha tillgång till ridhus.
Liza och jag tog svängen ut på "vår" äng. Den är så bra att träna på. Trots att Liza "hackar" av och till så börjar det "släppa" mer i handen. Samlingen har ökat något och vi är på väg mot arbetstrav.
Övergångarna skritt- trav var mycket bättre idag.
Jag tänker på mina sittben och höftens vinkel, så att det verkligen ska kännas som om jag står när jag rider.
Med sittbenen korrekt placerade i sadeln så kan jag korrigera min sits omedelbart om jag förskjuts åt ena eller andra hållet.
En annan tanke.....
Om jag tänker att mina ben ska användas uppifrån och ner så blev det mycket enklare. Jag börjar med sittbenen, sedan höften, sedan benet och sist foten.
Man ska inte behöva rida med så mycket ben! Jag
har ett par ponnyskänklar som definitivt ska arbetas bort. Frisse hjälpte mig en bit på vägen.
Mina skänklar används inte per automatik längre.


Syrrans arab "stylar" i hagen.....

Garageprojektet?

Jag har funderat lite på vad jag ska kalla mitt nya projekt. När jag började rida på Luxor introducerades jag i den "klassiska dressyren".
Det som intresserade mig var minimerandet av skänkelns inverkan. Benen ska endast ligga utefter sidorna. Höften och sittbenen styr benens inverkan. Hästen ska gå framåt genom att man öppnar upp framåt med höften.
Säte och ben används för att visa vägen. Man stänger eller öppnar upp.
När man tömkör en häst kan man få den att utföra alla svåra dressyrrörelser utan inverkan av vare sig säte eller skänklar.
Betyder det att dessa hjälper inte behövs i den utsträckning jag har lärt mig?
Med indirekt/direkt tygeltag kan man få hästen att flytta vikten till det ben ryttaren vill. På så sätt underlättar man för hästen att förflytta sig i den riktning man vill.
Svårigheten ligger i att hitta "draglägena" de är nämligen hårfina. Som att spela fiol i de övre registerna ungefär.
Nu har jag ingen tränare så Liza får ta jobbet som min personliga tränare. Hon är känslig och reagerar ögonblickligen på mina hjälper, gör jag för mycket eller för lite så visar hon det.
Eftersom vi håller till i ett garage så tänkte jag kalla projektet "garageprojektet". Välkommen att följa "garageprojektet" eller jakten på de minimala hjälperna!

Härlig hösttur på Luxor

Rakrikta och se....

När jag rakiktar Liza börjar hon "hacka" med höger fram. Det är ingen ren hälta utan snarare en orytmisk rörelse med höger framben. Ibland knycker hon med huvudet också. "Hackandet" kommer och går under ridning.
Jag känner igen symtomen. Både Mariana och Luxor hade liknande problem. När Mariana fick behandling av hästkiropraktor försvann problemet helt.
Luxor var och Liza är "hård" i mun. När Luxor fick behandling blev han också bra enligt hans matte. Tyvärr red jag honom aldrig själv efter behandlingarna så jag vet inte hur han kändes efteråt.
Mariana hängde i vä tygel och "hackade" i hö fram innan problemet med vä bak var åtgärdat.
Ronja hängde i vä tygel och var "bananformad" på så sätt att hö bak petade ut men hon var "ren" i frambenen.
Liza petar också ut hö bak, men inte på samma sätt. Jag har koncentrerat mig på att "peta" in det när jag rakriktar henne.
Men de här problemen brukar vara diagonala, dvs om hö fram "hackar" så sitter problemet i vä bak. Därför bad jag henne om lite mer aktivitet i vä bak idag, för att testa min teori. Liza visade genast att det tog emot.
Hon försökte göra mig till viljes men hon visade tydligt att det var jobbigt. När jag satt av avlastade hon genast vä bak. Och när jag ledde ut henne i hagen tog hon en aning kortare steg med vä bak än med hö........svansen var också böjd en aning åt hö.
Så det sitter något och spökar i Lizas bakdel........men nu har Lizas matte beställt  ut kiropraktorn så får vi se om det inte går att lösa.

Små stunder av paradis.....

En försommaräng prydd med de allra vackraste solgula maskrosor, solar som sticker upp ur det skira gröna gräset. Jag anar en vårvind som smeker grässtråna och tar tag i Lizas böljande svarta man. Hon blir lite yster när fältet öppnar sig framför henne......lite otåligt vill hon iväg.
Men när jag ber henne att arbeta lite först så går hon villigt med på det. Vi gör lite trav-skritt övergångar och halt, stå stilla.
Att stå stilla och vänta när ett helt fält öppnar sig är inte helt lätt....
Men hon behärskar sig.
Avslutningsvis får hon galoppera. Vi rakriktar även i galoppen, det blir lite jobbigt och Liza får ta i.....
Att galoppera på en försommaräng gör mig lycklig...
Att sväva fram över de gula solarna, låta vinden ta tag i mitt hår och känna Lizas rytmiska rörelser under mig är en underbar känsla.......det är som att för ett tag smälta samman med naturen, med det som är meningen.
Små stunder av paradis.......

Nästan vilda?

Under mitt besök i Lettland såg vi en flock vildhästar av rasen Konik eller Tarpan. De gick på ett stort inhägnat område i en nationalpark  utanför Riga.
Tarpanen härstammar från Polen och man anser att den har haft lika stort inflytande på dagens hästraser som det arabiska fullblodet och den spanska hästen. Tarpanen dog ut för flera hundra år sedan men på 1930-talet gjordes ett försök att rekonstruera den. Två tyska forskare reste runt på landsbygden i polen och valde ut de konikponnyer som såg identiska ut med den utdöda tarpanen. Genom selektiv avel och med inslag av polsk arab, przewalskis häst, islandshäst och russ, har man nu fått fram en ponny som är nästan identisk med den utdöda tarpanen. Man låter den leva vilt i stora inhägnader i nationalparker i Polen, Tyskland och sedan en tid tillbaka även i Lettland. Hjorden på bilden finns i Tyskland.

Rakare och rakare...

Nu har jag arbetat med rakriktning i nästan två månader och nu börjar det ge resultat. Idag hade jag en mycket rakare häst. Jag koncentrerade mig på mina sittben. Först skrittade jag utan stigbyglar och lät benen hänga som spagetti utefter sidorna. I huvudet hade jag bilden "att om Liza plötsligt försvann under mig så skulle jag landa på mina fötter". På så sätt kom jag åt bäckenets vinkel och hittade sittbenen. Mina ben fick hänga slappt utefter Lizas sidor. Jag rullade fötterna så att jag inte skulle ha några spänningar i fotlederna.
Händerna lät jag falla aningen utåt så att jag inte skulle kunna låsa underarmarna utan vara mjuk i handlederna. På så sätt kan jag röra fingrarna mjukare och därmed bettet om Liza skulle vilja "hänga" i det. För att korrigera ryggen tittar jag upp i himlen, släpper ner axlarna och för sedan huvudet långsamt framåt igen.
Jag gör lite travövergångar genom att bara öppna upp framåt genom att föra knäna bakåt-utåt. Liza svara genast. Idag hackade hon inte lika mycket i höger fram och hon var mycket mjukare i munnen. Hon är inte helt lösgjord ännu men det är mycket bättre och jag har inte lika mycket häst i handen längre.
Vi provade lite förvänd galopp på åkerkanten och det fixade hon. Vad kul!
Ett par galoppfattningar var också riktigt, riktigt bra. Jag behövde bara sitta till på ytter sittben och öppna upp inner ljumske så var hon iväg. Härligt!

Volten.....

Idag var det inte så dammigt på volten så jag tänkte att jag skulle stämma av vår träningstatus på ridbanan.
Liza är verkligen samarbetsvillig och försöker förstå vad jag vill. Hon blir allt mjukare för varje ridpass. På böjda spår blev det tydligt att det är jobbigt med galopparbetet. Hon vill inte gärna låta mig sitta kvar på höger sittben i höger galopp. Men när jag tänkte "över till höger" varje språng kom jag åt henne. Liza protesterade med att bryta av till slängtrav. Hon orkar inte riktigt ännu men det gör ingenting. Det kommer.
Fattningarna är klockrena men jag behöver arbeta på att minimera mina hjälper ytterligare. Eftersom Liza är så "med" i fattningarna så ska jag arbeta på att göra dem så osynliga som möjligt. Att sitta på ytter sittben och öppna upp inner ljumske ska räcka.
Vi fick till en riktigt bra trav idag också en liten stund. Härligt att få känna på vad som komma skall.
Under uppvärmningen ute kunde jag få till en riktigt kort galopp som var taktmässig och med hyfsat bra språng.
Det ska bli spännande att få syna Lizas register framöver......