Varför kan jag inte.....

Varför kan jag inte rida med buren hand hela tiden? Varför kan inte mina ben alltid ligga avslappnade intill Liza?
Varför kan jag inte vara lite snabbare i handen så vi inte "fastnar" i varandra?
Varför????? För när jag gör det så går hon ju så braaaaa........
Man kan inte skylla på hästen när man ställer till det själv!

Liza och fullmånen......

Inte hunnit....

Jag har inte hunnit uppdatera den här bloggen de senaste dagarna.......

Jag och Liza har varit ute två gånger i veckan som gått. Liza har legat på mer i handen än hon brukar. Sist jag red var hon riktigt ovillig att lyssna och ville inte alls släppa till.
Men det är vår, pälsen yr, hon är ett sto.....och snart brukar vårbrunsten börja......

Men skam den som ger sig, så jag arbetade på med ryggningar, övergångar, halvhalter, galoppfattningar, volter och vad jag nu kunde komma på.

Jag  red ut på ett fält och helt plötsligt så hade jag Liza med mig. Hon började bära sig, hennes rygg fyllde upp mitt säte, hon satte in bakbenen längre under sig och sedan galopperade vi....lugnt och sansat på åkern, jag kunde reglera tempot och hon galopperade långsammare och långsammare. Avbrottet till trav blev balanserat och jag kunde för första gången driva henne framåt i avsaktningen. Vi fattade ny galopp och jag kunde reglera tempot trots att vi var mitt ute på öppna fältet.
Det var en härlig känsla....... för på den åkern brukar hon vilja öka tempot.
Efter ännu en lyckad övergång till trav klappade jag på vackra flickan,  gav henne lång tygel och så skrittade vi hem......
Man måste sluta när det går som bäst.......

Jag har längtat efter den här nacken....

Fina Liza börjar få en musklad hals.

Jag tror att Liza blev glad att se mig,  för hon kom stegande så fort hon fick syn på mig.

Sedan måste vi kela en stund...

Liza hade ingen grimma på sig och jag hade bara ett grimskaft med mig, så vi fick improvisera lite.

Det är så härligt att ljuset återvänt. Vi tog en repetitionssväng idag. En mjukstart efter förkylningen. 

Jag checkade av Lizas status. Hon var lite spänd, lite stressad och  lite stel.

Sedan hostade hon precis som jag. Hade Liza också åkt på en förkylning? Så praktiskt att vi var krassliga samtidigt i så fall.....

Efter en uppvärmning i alla gångarter så löste sig det mesta.....och vi var rätt nöjda med det idag.

Ingen ridning...

Det är så trist att missa ridningen. Sjuk igen.....min kollega har också däckat. Samma sjuka som går tydligen.....

Jag vill bara visa en bild på duktiga Liza westernhäst. Hon står så still när jag sadlar henne lös. Det är kallt i det lilla garagestallet. Ni ser hur det ryker om oss. När Liza är lös grinar hon inte illa när jag sadlar henne. Hon såg ut som en piraya förut när sadeln klämde. Inte att undra på, det gjorde ju ont. Jag tror att hon känner att hon har kontroll när hon slipper stå uppbunden. Sedan är det något nytt, att stå lös, som inte är kopplat till obehaget vid sadlingen. Man måste hitta på något nytt om man ska bryta ett beteende. Sadeln ligger bra nu efter omstoppningen så hon behöver inte sura.....men det sitter i kvar huvudet lääänge.

En annan sak, Liza står med alla fötterna i backen. Förr stod hon mest och avlastade sitt ansträngda ben.

Enkla byten...

På väg mot träningsängen, ni ser att den skymtar där framme....

Liza har blivit så duktig så vi provar nya övningar. Idag var det min plan att rida ett kort pass för att inte trötta ut henne. Vi började med uppvärmning i alla gångarter. Hon är så lyhörd nu och jag behöver knappt göra något alls....härligt, så vill jag ha det! Hon hänger inte i handen längre utan är mjuk och fin. När det blir jobbigt kan hon "pulla" och försöka dra iväg, men det gör inget. Jag gillar hästar som försöker "springa" ifrån problemet. Liza är emellertid så liten och nätt att jag orkar hålla henne. Det är verkligen skillnad att rida större hästar som är på det här viset. Det krävs mycket mer muskler och balans från ryttarens sida. När vi nu höjer ribban ett snäpp så kravs det mer av mig.....men jag kan också behöva bli starkare och smidigare. Idag gjorde vi sidvärtsövningar i galopp på rakt spår och sedan volter ur det. Idag gick det inte lika bra.....Liza bröt av till trav på volterna och fick fatta ny galopp. Men det är normalt.....när vi människor provar en ny träningsmaskin på gymet så går det bra första gången. Sedan får vi träningsvärk som kan sitta i ett tag....

Det är samma sak med hästar.... 

Avslutningsvis galopperade jag i "åttor" och gjorde ett enkelt byte emellan. Det klarade hon bra. Hon svettas på ett nytt ställe på halsen nu när jag har börjat med galopparbete. Det gillar jag....

Minimalism på hästryggen!

Lizas polare och granne Röde...

Det blir så tråkigt när jag inte har någon fotograf med till stallet som kan dokumentera. Men jag vill gärna ha en bild med till varje inlägg. För omväxlings skull får stallkamraten Röde posera.....

Idag planerade jag en lugn tur med tanke på gårdagens galopparbete. Vi skulle bara mysa, rida rakt fram och repetera övergångar som numera ska vara mjuka, med ryggaktivitet, takt och balans. När vi går från en snabbare gångart till en lägre får jag vara nöjd om vi inte ramlar in i trav eller skritt. Men även där gör Liza framsteg. Idag var Liza emellertid så pass pigg att jag var tvungen att jobba henne något för att det inte skulle gå alltför fort. 

Då hände något annat.....som inte var inplanerat. Jag har länge haft en teori som jag arbetat i linje med. När jag red ett par lektioner klassisk dressyr på Frisse betonades skänkelns användning. Istället för att skänkla (läs sparka, trycka, nöta, peta, kicka till) med underskänkeln, dvs. vaden och hälen, så ska man öppna upp, respektive stänga till med skänkeln. Man öppnar upp genom att öppna upp i ljumsken och flytta knäna utåt bakåt. Följden blir att man sitter mer i "grodsits" och att baksidan av vaden kommer att ligga intill hästens sidor.

När hästen gör som du vill, följer ryttaren med hästen passivt med benen intill hästens sidor ( det är det här jag har svårt med). När man vill bromsa, för man knäna mjukt mot hästens sidor. När du vill att hästen ska gå framåt öppnar du upp ytterligare i ljumsken och benens tryck mot hästens sida ökar något.

Fördel, ryttaren får en mer avspänd och avslappnad sits och det är lättare att sitta rakt över hästen. Hästen lär sig att gå på små fina hjälper.

Jag har verkligen arbetat på att få bort min "ponnyskänkel" och nu börjar det äntligen ge resultat. Mitt medvetna arbete att "sitta groda" har ramat in Liza på ett mjukt sätt och idag kunde jag för första gången öka och minska tempot genom att bara använda ljumskarna. Liza svarade på mina minimala hjäper!

Yes! Äntligen! Nu fattar jag!

Fördelen med arabiska fullblod är att de är så känsliga och intelligenta att även jag kan lära mig.....

Nu är vi en liten bit på väg mot minimala hjälper Liza och jag. För det är klart att sätter jag mig på en annan häst så kommer det inte att fungera....... och i morgon kanske det inte heller fungerar. Men idag fungerade det.......och jag tänker suga på den karamellen!

Vi höjer ribban!

Idag var det dags att tänja gränserna något, tyckte jag. Vädret var perfekt och likaså underlaget. Vi har en plan äng som vi normalt inte får rida på. Men nu är det tillräckligt mycket snö så att ett par "repor" där inte kan skada underlaget. Jag planerade en lätt uppvämning ute i alla gångarter för att sedan avsluta med galopparbete på ängen. Liza har haft svårt för galoppen så jag har inte tränat mycket mer än fattningar och avsaktningar hitills. Idag var det dags för sidvärtsarbete i galopp. Jag ledde in Lizas framdel och bad henne flytta undan i galopp. Det här är en ganska jobbig övning. Hästen måste sätta "innerbak" längre in under kroppen och samtidigt länga inner framben för att kunna förflytta sig. Om hästen är svag brukar den inte orka hålla linjen utan "falla" in. För ryttaren gäller att flytta med i rörelseriktningen, hålla koll på ytter axel, undvika att falla framåt och vara snabb och lätt i handen. Liza tryckte på rätt duktigt när det blev jobbigt så jag hade fullt sjå att lossa och
lätta. Sedan glömde jag att titta i rörelseriktningen så jag lättade något på ytter sittben.
När vi galopperat ca 20 meter gjorde vi en 25 meters volt. Det var bra, för då fick vi ordning på alla delarna igen både Liza och jag. Så fortsatte vi 20 meter till och lade en ny volt....
Galoppen på volten förbättrades avsevärt.....vilket också var min plan.
Jag är nöjd......Liza är starkare än jag trodde och förutom mina missar så fick vi till det bättre än förväntat.
Vi var rejält trötta bägge två efter ett par repor åt bägge håll. När man höjer ribban ett snäpp så märker man hur lite man orkar......men vi får väl bygga upp vår kondition tillsammans Liza och jag.

Rakt fram....

Idag gick det bättre. Liza var rak i kroppen redan när vi lämnade stallet. Vad skönt! Då var det träningsvärk hon hade. Vi tog gav oss ut i kylan och månskenet. Jag gillar att rida i månsken.....det är så vackert och så lyser det upp. Vi tog en sväng till vår äng. Underlaget är perfekt just nu. Lagom mycket snö och så är den fast med svikt. Lite kallt var det allt och ovansidan av mina ben blev rätt nedkylda efter en stund. Idag klarade Liza galoppfattningarna i bägge varv, men det var fortfarande svårt att balansera sig i vänster galopp. Hon vill gärna dra på och lägga sig mot mitt innerben. Höger galoppen var okay. Vi har mycket att arbeta på i galoppen men det kommer. Jag kantrade en sträcka i lätt sits och då orkade hon runda sig och ge efter i hals och nacke. En annan sak som var kul är att vi lyckades prestera ett par steg i öppna med mycket bättre kliv än vi någonsin gjort tidigare. Liza satte in benen längre under sig och fick upp ryggen ordentligt. Jag blir så lycklig över de där stegen då vi lyfter oss ett snäpp.....de är värda allt arbete som lagts ned.
Själv arbetar jag på att sitta som en groda.....ibland låter jag knäna "falla" framåt. Följden blir att underskänkeln inte ligger intill Liza. Jag vill sitta avslappnat med benen intill......så nu tränar jag. Handen framåt, sittbenen rätt placerade och grodsits. Man kan inte ha för mycket att tänka på samtidigt.....men tre saker ska jag väl klara?