Idag passerade vi "sur för skänkeln" stadiet. Ute svarar Ronja bra och är pigg och glad. I ridhuset däremot är inte en begäran om ökat tempo lika populär. I stället för att svara framåt lägger damen öronen bakåt och saktar av..... idag tog jag itu med den saken. På enhandsfattning bad jag henne om ökningar i alla gångarter. Om hon inte svarade påminde jag henne bestämt med min förlängda arm. När hon förstod att jag menade allvar så började hon jobba. Vi är förstås fortfarande på "plättnivå" men vi arbetade i alla gångarter med benen i behåll. När vi arbetat på raka och böjda spår var vi svettiga bägge två. Jag tror att vårt ekipage består av två "tanter" med dålig kondition.
2 kommentarer:
Hehehe... två "envisa tanter"!! :o) /Evisen
Haha jaha, det är därför de andra tycker att hon inte känns fräsch sen, hon blir väl både stel och har träningsvärk så hon vägrar samarbeta!! Verkar som om hon har en egen vilja!! Fast det har ston!! Precis som vi mänskliga av kvinnokön!! Ha en skön lördag!!
Skicka en kommentar