Ronja och jag tog en sväng ut i nysnön. Hon var pigg och glad. Vi skrittade och travade mest. Men en höger och en vänstergalopp fick det bli. Ronja vill gärna "tjuvåka" i vänster tygel och där blir hon stundtals väldigt stark. Jag försökte att inte ge henne någon chans att "fastna" men man får vara oerhört snabb. När hon slutade lyssna så fick hon rygga. Det tog ett tag för henne att fatta att hon ska "bära" sig själv. Men när hon väl gjorde det så bjöd hon på en härlig trav. Helst vill hon bestämma tempot själv......men se, det går inte med mig i sadeln. Jag skulle behöva en hel knippe vältränade magmuskler för att hålla mig på rätt köl men de finns inte där än. Så det var svårt med balansen stundtals och jag föll framåt.
I stallet är Ronja redan mindre pirayalik. Ston har ett "härligt" kroppsspråk, de visar väldigt tydligt hur de vill ha det. Egentligen berättar hästarna saker för oss hela tiden, men de flesta ryttare är för upptagna för att se det. Jag tror att Ronja trivs med min sadel, jag kan klia henne på manken medan jag spänner sadelgjorden. Då njuter hon istället för att visa sina vackra tänder. Jag har även hittat en del spänningar som vi sakta arbetar oss igenom. Oj, vad många gäspningar det blir då..........
Ronja i sin lila pyjamas
1 kommentar:
Hehe... jag det där med att bestämma tempot själv vanligt! Du ska se att magmusklerna snart är tillbaka :o) Vad härligt att hon gillar din sadel! /Evisen
Skicka en kommentar