Att återuppliva gamla kunskaper.....

När jag var i dalarna på försommaren besökte vi Njupeskärs nationalpark. Där hade man byggt ett stiligt naturum. På de flesta naturum kan man köpa böcker om djur och natur och detta naturum var inget undantag. Min vana trogen, bläddrade jag bland böckerna och undersökte titlar. En bok fångade mitt intresse.....
"Timmerhästens bok"
Den handlade om att köra timmer med häst. En journalist hade intervjuat en samling "hästkarlar" från norrbotten och lappland om hästhantering och skogskörning.
Det var den äldre generationens "hästkarlar". De som var unga när min morfar hade häst, den generation som bildar en brygga mellan det nya och det gamla.
Min morfar hade häst. Det var arbetshästar naturligtvis, som hjälpte till på gården och i skogen. När jag var liten hade hästarna redan försvunnit för länge sedan......
Men min mamma är uppvuxen med hästar och även om hon själv inte hade en aktiv roll i deras skötsel så kan hon en del om hästar. Kunskaper som förvärvats genom det hon sett, hört och fått göra. För det hände att hon fick hjälpa till med skötsel och körning.
Därför konsulterar jag min mamma emellanåt när det gäller hästar och för det mesta har hon rätt. Det är synd att jag aldrig hann "prata häst" med morfar. Han hade för länge sedan lämnat jordelivet när min syster och jag blev med häst.
Syftet med " Timmerhästens bok" var att bevara gamla kunskaper som riskerar att gå förlorade. Jag köpte boken.