Vissa vårtecken gillar jag inte. De där som gnyr och sticks.........kan jag vara utan. Norrlands miniatyrflygbataljon tillhör dem. Nykläckta och giftiga........min rygg är sönderstucken. Trots att Liza tog hand om de flesta blev det några över till mig.
Trots attackerna kunde vi träna lite på åkrar och ängar. Efter ett par galopper var Liza riktigt i gasen, på typiskt arabiskt fullblodsvis. Jag har ridit sådana här damer förut. Min syster äger en sådan här dam med bestämda åsikter.
Efter ängsgalopperna var det minst sagt svårt att koncentrera sig, här kan man lugnt säga att benen är fulla med spring. Men vad går upp mot att rida en våryster fåle? Är det inte bara för underbart?
1 kommentar:
Ja fy för mygg! Här har det med dykt upp alla möjliga och omöjliga otäcka insekter! Inte alls kul!/Evisen
Skicka en kommentar