Får jag presentera.....

Min dejt Kickan! Japp, så här ser hon ut. En nordsvensk tjej på 149 cm....... åååh det var längesedan jag red ponny, eller nästan ponny i alla fall. Jag kom t.o.m. upp utan pall! Vilket otroligt spänstfenomen jag är!
Men hon kändes inte alls för liten.....nordsvenskar brukar bära upp sin ryttare bra, även de mindre modellerna. Ridmässigt var det en tjej med fart......och mycket pullande. Men det kändes vant och bekant.
Utbildningsnivån sträcker sig till att hon förstår vilken gångart som förväntas.....i galoppen blir hon jättestressad eftersom hon inte orkar bära sig, traven går för fort och skritten med för den delen. När jag skulle rygga var det jättejobbigt tyckte hon och protesterade med hela kroppen.
Efter 45 min var vi rejält trötta bägge två. Men då hade hon börjat lossna så smått och jag fick till en kanonryggning, rak och med bjudning! Då var jag så nöjd att det blev lång tygel och ett stort äpple till tösen.
Det finns en hel del att arbeta på här.....men det kändes roligt! Kickan är en tjej med rätt attityd och hon försökte verkligen förstå vad jag ville.
Vi får se om det blir ett projekt? Nu ska Kickans matte få ta sig en funderare......och jag ska försöka hinna med en dejt till den här veckan.