Säker till 95%.....

En häst kan man aldrig lita på till 100%, den styrs av instinkt. Lisa står still utan att vara uppbunden till 95%....de återstående fem procenten kan man aldrig träna bort.
Idag kom en av de inhysta islandshästarna lös på vägen och då kom Lisa inte alls ihåg sin fostran......hon måste bara springa ut för att se vad som stod på.....
Lisas matte satt inom räckhåll och fick fatt på henne......
På bilden är hon dygden själv, lös och ledig, medan jag tvättar benskydd och bett. Hon har ingen anledning att gå iväg, för hon vet..........
Hon vet att det blir borstning, visitering och insmörjning innan utsläpp. Pyssel som hon gillar och inte vill vara utan normalt sett........

Idag är en ny dag....

Kloka, snälla ögon.....

Vilken tur att jag bara fokuserade på det bästa igår, för idag lyfte vi oss i manar och hår. Vi värmde upp ute som vanligt och sedan blev det en sväng på ridbanan.

Idag jobbade Lisa på ordentligt i traven, jag fick en härlig känsla och kunde lätta ur helt i handen.

Vi gjorde riktigt hyfsade serpentinbågar, med bra vägar. Hon har lite svårt att böja sig till vänster och vill gärna skicka ut bakdelen och mig till höger.

Hörnpasseringarna har blivit avsevärt mycket bättre.......det fungerar bäst om jag tänker/rider öppna en bit innan hörnet för att hjälpa henne. På så sätt behöver jag inte använda/nöta med innerskänkeln, vilket jag helst vill undvika.

I vänster galopp "tappar hon bakbenen" emellanåt och bryter av till trav. Det känns ungefär som hon slår ihop dem och sätter krokben på sig själv. Jag vet ju att hon har problem med vänster bak och inte gärna vill "lägga vikt" på det. Så jag har "knulat".......och "knulat".....

Idag provade jag att rida i friskare tempo i vänster galopp för att få henne att ta längre språng...... det blev lättare för henne att hålla balansen.

Så har vi det sköna högervarvet.......där hon har en balanserad, skön galopp. I alla fall kan man bedra sig på den och sitta där och åka.....

Men riktigt så är det inte......

Om hon inte vill bära vikt på vänster bak i vänster varv så vill hon naturligtvis inte heller göra det i höger varv. Det är bara det att det inte känns på samma sätt.....

Så istället för att ställa Lisa inåt i höger varv så rakriktade jag henne, omväxlande utåtställde, för att komma åt bogen......

Oj då, nu blev det helt plötsligt jobbigt! Men galoppen blev så mycket bättre......

Fördelen med att arbeta på detta vis, är att hon orkar så mycket mer i det här varvet och jag kan ändå få fatt på vänster bak. 

Traven efter galopparbetet var "kanon" så den måste bara "ridas på" en liten stund som avslutning.

Igår, är trots allt bara igår....

Vart tog den där snygga killen vägen?

Igår fick vi sällskap av grannstallets nordsvensk på vår uppvärmningstur i skogen. Liza var lite spänd....kanske på grund av att hon hade en stilig herre i svansen eller för att madame brunstar?
Den stiliga herren följde med in på ridbanan också.......
Liza hade svårt att koncentrera sig milt uttryckt......framåtbjudningen var sisådär, hon låg för mycket i hand och.......eller?
Hur var jag då? Det skuttade omkring ett urgulligt föl i hagen bredvid ridbanan....
Två okoncentrerade damer med andra ord.......
Men mitt bland stiliga herrar och söta föl fick vi till vår bästa avsaktning från galopp till skritt hitills. Den var nära nog perfekt!
Så jag tror att jag väljer att bara fokusera på den.......det andra var trots allt igår.......

Markarbete.....

Markarbete......
- Du håller ju på så mycket med markarbete, sade en boxgranne till mig en gång.
Gör jag? tänkte jag.
Markarbete var för mig löslongering, tömkörning, löshoppning, frihetsdressyr och liknande.
Det innefattade inte i  min tanke vanlig "fostran", dvs att en häst ska stå still när man hanterar den eller att den ska kunna ledas på ett bekvämt sätt.
Men visst är det också markarbete. När jag hade egen häst stod jag i ett westernstall. Där var det en självklarhet att en häst skulle kunna stå still vid hantering utan att vara uppbunden.
En av "cowboysarna" lärde mig hur man skulle träna en häst att stå still. Min stackars Mariana fick stå ut med alla mina övningar som nybörjare. Nu hanterar jag för det mesta hästarna lösa vid rykt, sadling m.m.
Jag gör det för att det ger så mycket mer........i fråga om förtroende och respekt när jag sitter upp.
Idag står Lisa still med den äran.......
Hon är lika avkopplad som på bilden.....det är skönt för en häst att slippa vara uppbunden och få hålla huvudet fritt. Det bygger på förtroende.......för ska man få frihet måste man uppföra sig också.

Så här ser hon ut idag.....

Lisa efter drygt ett års träning. Hon börjar bli rätt fin tycker jag. Man börjar skönja muskler både här och där. Nu har jag ingen bra bild tagen för ett år sedan att jämföra med....... men jag ser skillnad.

Det roliga är att det börjar kännas i ridningen också. Idag presterade vi vårt bästa pass på ridbanan någonsin. Jag hoppades att jag skulle kunna "rida på" det fina vi fick fram igår. Jag blev inte besviken....
Idag kunde jag "ratta" in hela hästen under mig. Ni vet när alla delar hamnar på plats....
Följden blev att jag hamnade ca fem centimeter längre fram i sadeln, det i sin tur hjälpte Lisa att runda ryggen och samla ihop sig ytterligare ett snäpp. Och det gjorde att jag fick mindre i handen och att Lisa blev mer reglerbar......och då gick det helt plötsligt att behålla takt och balans i övergångarna.
Det ena leder till det andra......å vad roligt det är!

Underbar vårkväll....

En alldeles fantastisk kväll för en ridtur. Ljummet i luften och maskrosbeströdda ängar.....klart att vi måste ut och prova dem.
Liza var lite spänd i början. Jag hittade en vändplan där jag kunde göra 20 meters volter och lossa framdelen.
Det "kärvar" lite där fram. Men när vi gjort lite olika övningar blev Liza mycket rakare i kroppen och fick ett längre och mer avspänt steg. Mot slutet av passet var hon så mjuk att jag kunde rida alla gångarter på längre tygel och reglera tempot med magen.......så vill jag ha det.

På banan igen....

En stunds vila i hagen.......ardenner på Österlen.

Idag var det dags för en ridtur. Nu börjar den härliga ryttartiden, upptorkade ridvägar, ljus och värme.

 Förra året tillbringade jag och Liza  på maskrosängen. I år är det dags för mer styrketräning på ridbanan. 

För att Liza ska få omväxling brukar jag börja med att värma upp i skogen och på fälten. 

Liza var lite spänd och hade svårt att slappna av i början av passet. Jag fick arbeta med bakdelen för att hon skulle ge efter i mun, hals och nacke.

På ridbanan arbetade vi med galopp på fyrkantsspår och tiometers volt i varannat hörn. Detta för att Liza har svårt med hörnpasseringarna och inte vill lyssna på mitt innerben när det blir jobbigt. Övningen fick önskat resultat...... hörnpasseringarna blev bättre.

Vi arbetade också med skänkelvikningar i trav och där tappar vi bjudning......jag kräver därför inte så mycket ännu. Jag vänder rätt upp och rider ut mot spåret i samma varv.

Även om Liza har fått bättre kondition så räcker den inte så långt på banan. Inte min heller, vi var rejält svettiga bägge två efter ett tjugo minuters pass.

Liza har fått en ny medryttare.....

Liza har fått en ny medryttare. Hon tyckte att Liza är stark. Om hon tyckte det var bra eller dåligt framgick inte. Men visst har Liza blivit starkare och arab som hon är så vill hon gärna springa. Då kan madame bli lite het på gröten. Jag måste säga att mina extra kilon är rätt bra att ta till på hästryggen. Man sitter liksom stadigare och så kan man utnyttja tyngden för att sitta kvar på rätt köl. När jag vägde mindre var det minsann inte lika lätt att hålla sig kvar i rätt läge.......

Idag tog vi först en sväng ut i skogen och värmde upp. Alla ridvägar har torkat upp nu så det går bra att rida överallt igen. Som avslutning tog jag in Liza på banan för LB:0 programmet, hon var jätteduktig idag.
Vi fick med oss all positiv energi  in på banan. Det blev ett LB program med framåtbjudning, att vi sedan inte kunde galoppera balanserat i hörnpasseringarna och pricka in övergångarna är petiitesser. Vi har ju inte övat....

Långtur....

Den här vägen tog vi idag. Den bjuder på en lång skrittur ända till träden längst bort. Skritt på lång tygel är inte att förakta......det är ett jättebra sätt att arbeta sin häst på. Att rida utan inverkan och låta hästen arbeta igenom sin kropp med långa kliv, stärker leder och ligament.
När vi kommer fram till träden har vi en underbar skogsväg till vänster som bjuder på mycket backar och kurvor. Där kan vi träna galopp, lång och låg i uppförsbackarna, förvänd galopp i kurvorna och tempoväxlingar. Både Liza och jag gillar att vara här. Liza blir pigg och glad och jag blir likadan......
Det är synd att det är en bit bort......vår tur tog nog drygt två timmar idag.