Idag träffade jag Katitzi. Hon är en korsning halvblod/knabstrupper. Hon såg mer ut som en appaloosa med sin tigrerade teckning och tunna svans.
Katitzis matte letar efter någon som kan motionera henne medan hon kurerar sin rygg efter ett diskbråck. Så vi träffades för en provridning.
Katitzi som har tävlat i hoppning tom 130 är välutbildad, känslig och ett sto.
Hennes matte visade henne riden med sporrar och spö. Jag brukar inte använda varken sporrar eller spö när jag provrider en ny häst eftersom jag tycker det är ganska meningslöst att börja korrigera och kräva saker av en häst jag inte känner. Jag presterar hellre mindre......även om det innebär att ägaren inte tycker att jag rider tillräckligt bra.
Jag vill endast bekanta mig med hästen, rida den i alla gångarter och se hur den reagerar för hjälperna. Alla hästar är olika och vi ryttare rider också olika, små nyanser eller större som hästarna känner direkt.
Vi kom inte riktigt överens Katitzi och jag......Katitzi är van att bli riden med mer stöd av tygeln än jag brukar ge.
Så hon blev förvirrad och spänd när mina händer inte fanns där hon var van att ha dem.
Annars är jag nöjd med min insats. Det är svårt att sätta sig upp på en okänd häst och rida den i form på en gång......och det lyckades jag inte med idag men mot slutet av passet blev vi mer samspelta och avslappnade i alla fall.
Härligt att sitta på hästryggen igen!